Stefan Edman havets hjälte

Du har skrivit flera böcker om havet, bland annat den omfattande boken Planeten Havet som kom förra året. Varför heter den så?
– Vår himlakropp är till 70 procent täckt av oceaner och 97 procent av allt vatten finns i havet. Därför skulle ett mer rättvisande namn på jorden egentligen vara Planeten Havet. Vattnet bildades innan planeten kom till. Vattenmolekylen som koncept blev till i de kosmiska molnen som sen virvlade samman till solen och dess restprodukter, planeterna. Då kom vattnet hit. Det har sedan fyllts på när kometer, som består av is, krockat med jorden. Genom nötning mot bergarterna har vattnet i haven blivit salt.

Hur började din fascination för havet?
– Jag brukar säga att mina rötter är ute i Skagerak där haven möts. Min pappa kom från Marstrand och min mamma från Klädesholmen. De byggde sedan hus i Ljungskile. Gränsen mellan Skagerak och Kattegatt går precis där vid Tjörns sydspets. Jag studerade sedan marinbiologi vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium i närheten av Kosterfjorden.

En av dina böcker handlar om den marina nationalparken Kosterhavet. Berätta!
– Nationalparken Kosterhavet invigdes i september 2009. Den är unik på så sätt att den är en av mycket få marina nationalparker i Europa. Där finns 6000 marina arter av djur och växter. Det är unikt många och det beror på att det är kallare och djupare än på andra håll i Sverige, och extremt salt.

Varför är det så salt?
– Dels kommer det salta ytströmmar från Nordsjön, dels kommer det ännu saltare djupvatten utifrån Atlanten via den norska djuphavsrännan som övergår i Kosterrännan.

Vilken är den mest intressanta arten?
– Nordhavsräkan har ett sagolikt liv. Den börjar som ett det. Under 18 månader är den varken hanne eller hona. Sen blir den hanne och leker. Efter tre månader ombildas den till hona och växer till sig något. Året efter leker den igen och lägger ägg. Evolutionen har utvecklat detta som en konkurrensfaktor, det finns stora vinster i att samma kropp kan vara både hanne och hona.

Hur ser du på problemen med utfiskning?
– 90 procent av rovfiskbestånden i världen är nedfiskade. Det innebär att åldersfördelningen är skev. Det finns fisk men ingen mogen fisk. Problemen i Skagerak, Kattegatt och Nordsjön beror på dålig fiskeripolitik i EU. Fiskarna tillåts ta upp högre kvoter än forskarna rekommenderar. Sedan beror det också på att kvoterna i EU räknas på ett fullständigt bisarrt sätt. Man räknar på den fisk som landas vid kaj, inte på hur mycket man tar upp i båten. Det gör att en båt som fyllt lastrummet med fisk och sedan hittar en fiskeplats där man kan ta upp "finare" fisk som ger mer pengar kan tömma lastrummet för att få plats med den finare fisken. I Norge är det annorlunda, där räknas kvoten på vad man tar över relingen. Därför har de också en bättre situation för bland annat torsk.

Vad kan man göra för att bidra själv till att minska utfiskningen?
– Köp fisk som är märkt med någon av de märkningar som finns. MSC är fisk som kommer från hållbara bestånd, som har en spårbarhet så att man kan veta var den kommer ifrån. KRAV-märkningen har kommit starkt och finns för räka, sill, torsk, kolja, sej och havskräftor. KRAV-fångad fisk är fiskad med selektiv trål, så att man fångar det som skall fångas och undviker bifångster. Det ställs också krav på hanteringen ombord, frysteknik, smörjoljor och bränslen. En studie har visat att KRAV-fångad torsk är 54 procent bättre ur klimatsynpunkt, så vinsten är dubbel med att köpa sådan fisk. Tyvärr går det inte att köpa färsk fisk som är KRAV- eller MSC-märkt, men det kommer inom en nära framtid.

Vilken är din favoritfisk?
– Makrillen ligger bra till, den är vacker, nyttig och har varit väldigt viktig i Bohuslän genom historien. Jag äter den gärna enkelt tillagad, stekt med lingonsylt och spenat.

Havet är viktigt för Västra Götaland. Göteborgspriset för hållbar utveckling delades i år ut till havshjältarna Ken Sherman och Randall Arauz. Stefan Edman var bejublad talare vid prisceremonin tillsammans med EU-parlamentarikern Isabella Lövin.

Läs mer!

Göteborgspriset för hållbar utveckling

Stefan Edman